Jävla skit!
Just hemkommen från Ume så drabbas man av en förkylning från helvetet...
Skallvärk, småfebrig och rutten inuti. Men solen lyser ju i alla fall....
Umeå var skoj. Ful stad men det e kul att smida järn o det gjorde jag.
Tre knivblad som ska skaftas.
För övrigt går jag förbi löpsedlarna med bortvänd blick, jag orkar fan inte läsa kvällspressens dreglande utrop över en tragedi. Klart att svensken vill veta vad som hänt men det brukar snabbt barka iväg i hyenornas dreglande. Till och med min dotter inser att tidningarna säljer mycket på Engla. Nu kommer Engla ikonifieras mer och mer, klart att det är ett älskat barn som ryckts bort, men orkar man detta? Orkar familjen?
No comments:
Post a Comment