Ja just det!

Jag for runt som ett litet pucko igår!
Först cyklade jag med Ebba till ett kalas (bowlingkalas igen!! Vad är detta!) så halvvägs hem innan jag vände o bajkade till sportbutiken för att köpa ny växelwire till min hoj. Tllbaka hem o fixa min cykel, jag cyklade på Lottas, och så iväg o hämta Ebba från kalaset igen. Tväts över kungälv o tillbaka...
Så upp på bajken igen o cykla till konsum o köpte purjo, hemåt och Lotta ringde. "vi har ju fan ingen potatis heller! Vi kan inte göra Potatis o purjo soppa! Handla Thaikäk?!?" Skickade vidare Ebba, som hängde med, hem med purjon o lite sparris o bajkade till Thaikiosken. Så hem o käka.
Sedan gick vi upp till Svarte Mosse för att drilla ungarna två varv runt mossen. Ebba o Max ska kuta lilla Göteborgsvarvet nästa helg o vi tänkte att det kan ju vara smart o känna på ungefär hur långt det är... Så JAG fick springa två varv runt pölen med Max eftersom Ebba skulle kuta med sin polare. Så när jag snabbgått/joggat med Max så psykade Ebbas kompis mamma mig till att springa 2,5:an oxå... Pust pes o svett så gick jag på det..

Ja, jag är seg i benen i dag, nej, jag springer inte i vanliga fall bara när det är fint väder o jag har lust..

Nu ska jag placera mig på bloggkartan oxå.. Kungälv !

Måååndag!

Jag gillar inte måndagar.
Bökiga jäkla dagar med möten o skit. Jaja.. Nu var den gjord för denna vecka o resten brukar gå fort.
Ligger efter med det jag skulle skriva till kursen (igen). Suck o stön...
Av nån outgrundlig anledning sökte jag just till Postkodmiljonären. Tja, med tanke på hur skitlätta de första frågorna är så är man ju garanterad lite extra tusenlappar om man lycks penetrera nålsögat till den där jävla stolen. Jag antar att det skiter sig som vanligt men håhå jaja, man kan ju drömma lite svenssondröm om att få spänn bara genom att stå ut med en eyetoeye med Rickard Sjöberg.

Lycka till, jag själv!

Hård dag.

Oda slocknade i soffan framför teven.

annars är det ju skit

jag hostar som fan fortfarande...
bajs.

vaknar på natten av att jag hostar, har träningsvärk i magen för att jag hostar.
fan också.
det har inte släppt sedan jag var i ume.

dessutom vill jag inte använda stora bokstäver just nu

inte punkt heller

llr vklr

Kniiiiiv!

Mina knivar på en pinne.

Japp! Så här ser mina knivar ut.
Om man vill se dom mer ... nakna.. i detalj... så kan man kolla här på min engelska Livejournal blågg.

Knivporr??

Ragnhildsholmen

Ute på tur med familj o mor o far. Jag hittade ett kors. För tungt att släpa hem även om jag hade lust... Det får än kvar.

Kungälvs blommigaste trappa.

Nej, den är inte vår, eftersom vi inte kan ha blommor så. De skulle bara saboteras av fylltrattar på väg från hotellet. 30+are är konstiga på fyllan.

Feeeber!

Jahapp. Jag e frisk, eller bara förkyld, nu. Pös hem efter en lektion i torsdags, febrig o hostig.Ungarna e sjuka allihop. Gav just minstingen en skvätt Alvedon eftersom hon e så varm att man kan steka potatis på henne. I Fredags kom Ebba hem tidigt från skolan och på kvällen toppade hon precis 40 i feber. Max har oxå feber.. Lotta e krasslig men bättre och har haft feber o jag e som sagt också feberfri nu.
Det här var nåt elakt skit vi fick.

Jag var tillbaka på skolan i dag (Måndag) o hade taskig röst. En av mina oroligare klasser var riktiht mysig idag, det var ju bra eftersom jag inte skulle pallat dem på sitt värsta när jag e så här skakig. Egentligen borde jag väl ha varit hemma då rå, men cashen måste in.
Skaftade en av mina självsmidda knivar idag! Den blir så jäkla snygg! En sån där fin kniv som man går o pillar på så man ser ut som ett riktigt psyko... Heeehehe! Fiiina kniven! Heeehehe!

Well, tandborste o säng! Huzzah!

Lösa pliggar.

Ebba har en lite läskig tendens att bryta ur lösa tänder ur munnen. Vickar tanden lite så, knak o ur. Blod o slabb... Jag vickade ur mina pliggar långsamt när jag var liten.

HVDVRK!

Jävla skit!
Just hemkommen från Ume så drabbas man av en förkylning från helvetet...
Skallvärk, småfebrig och rutten inuti. Men solen lyser ju i alla fall....

Umeå var skoj. Ful stad men det e kul att smida järn o det gjorde jag.
Tre knivblad som ska skaftas.

För övrigt går jag förbi löpsedlarna med bortvänd blick, jag orkar fan inte läsa kvällspressens dreglande utrop över en tragedi. Klart att svensken vill veta vad som hänt men det brukar snabbt barka iväg i hyenornas dreglande. Till och med min dotter inser att tidningarna säljer mycket på Engla. Nu kommer Engla ikonifieras mer och mer, klart att det är ett älskat barn som ryckts bort, men orkar man detta? Orkar familjen?